Den magiska disciplinen från 1993 är ett av det svenska nittitalets märkligaste bidrag till postmodernismen och gavs epitetet "en uppblåsbar, liksom tredimensionell Mörkrets hjärta".

För flera år sedan råkade poeten Herrman komma på sin hustru Joyce när hon var på väg att bedra honom. Detta påverkade honom på ett obegripligt djupt plan, han tappade fotfästet och kan fortfarande idag inte acceptera att han är far till dottern Vala, trots att det är uppenbart för alla att han är det.

Den enda stabilitet Herrman hittar i livet är när han är tillsammans med sin storebror Simon som arbetar som extravagant trollkarl. Herrman hjälper honom att uppfinna nya trick och utforma suggestiva shower. Just nu håller de på att tillsammans skapa världens största tevesända illusion.

Men Herrman mår allt sämre psykiskt och för inte gå under måste han likt en övergiven Dante stiga ner i sin egen psykos för att hitta svaret på gåtan om sig själv, han måste leta sig långt under själva språket, in bakom bokstäverna i Den magiska disciplinen.