Mannen hade fallit strax innanför dörren, men han var snabbt på benen igen. En enda blick sade honom att rollerna var ombytta. Utan kniv hade han tydligen ingen lust att kämpa. Med ett språng var han utanför dörren, rusade utför trappan och var försvunnen.
Bob såg på kniven i sin hand. Den hade ett vackert benskaft med blanka beslag och klingan var nästan lika lång som hans underarm och hade en bred blodskåra i det blanka stålet. Eggen var skarp som en rakkniv.
Den var ett fruktansvärt vapen i närstrid, och tydligen var dess ägare förtjust i att hantera det, även om han hade misslyckats den där gången.