Feminismen vill verka rationellt, i enlighet med förnuftet. Den älskar upplysning. Dess moral är blott ett annat namn för - ljus.
Den framstående dramatikern, författaren och debattören Frida Stéenhoff (1865–1945) var ett välkänt men kontroversiellt namn under sin tid. Tre av hennes texter återges här med efterord av Christina Carlsson Wetterberg, professor i historia.
Feminismens moral (1903) är ett visionärt manifest som argumenterar för feminismen som samhällsförändrande kraft. I dramat Lejonets unge (1896) revolterar Saga Leire mot samhällets konventioner när hon väljer konsten, friheten och kärleken framför äktenskapet. Även i novellen Ett sällsamt öde (1911) utmanar Stéenhoff. Den queera kärlekshistorien om Mikael och Ethel berör på ett intressant sätt sexualitet, genusidentitet och maskulinitet. I dessa texter finns en vilja att belysa och förändra, liksom det gör i hela Stéenhoffs författarskap.
