Ingen annan romersk kejsare har i lika hög grad pĂ„verkat Europas historia som Konstantin den store. Hans trettio Ă„r vid makten (306â337 e.Kr.) blev viktigare för kristendomens utveckling Ă€n de föregĂ„ende trehundra Ă„ren tillsammans. Konstantins beslut att gynna en tidigare förtryckt minoritetsreligion ledde till en bĂ„de andlig och politisk nystart för romarriket. TrosbekĂ€nnelsen som slogs fast vid kyrkomötet i Nicaea Ă„r 325 i nĂ€rvaro av kejsaren sjĂ€lv gĂ€ller Ă€n i dag, 1 700 Ă„r senare.
Synen pÄ Konstantin har dock skiftat genom historien: Var han en religiös visionÀr eller snarare en cynisk maktmÀnniska? SÄg han verkligen ett kors pÄ himlen, var mÄlet att kristna imperiets samtliga invÄnare, och ska grundandet av Konstantinopel uppfattas som ett medvetet brott med det hedniska Rom? KÀllorna Àr motstridiga, tendensiösa och fulla av luckor.
HÀr skildrar för första gÄngen en svensk antikvetare Konstantin och hans tid, i ljuset av Àldre och nyare forskning. Det Àr en berÀttelse om hur ett tusenÄrigt rike ömsade skinn och slog in pÄ en helt ny vÀg som pÄverkat religion, politik, konst och arkitektur fram till vÄra dagar. De skiftande tolkningarna Àr bitvis förbluffande. Var tid har haft sin syn pÄ Konstantin, men som historisk portalfigur framstÄr han som stÀndigt aktuell ute i Europa.
