Ett manifest för blivande pensionärer – Kulla-Gullas lilla lila riktar sig till dig som står i slutet av ditt yrkesliv eller redan blivit pensionär. Det är en värmande, rolig och något syrlig ABC-bok för blivande tanter och alla andra. Fylld av tänkvärda, inspirerande och oväntade tankar om pensionsåldern skriver Cecilia Hagen på sitt oefterhärmliga sätt om alltfrån Barnbarn och Bostad, Choklad och Champagne till Ilska och Inkontinens. Hon diskuterar Erica Jong och Jane Fonda, Nora Ephron och nätdejting och grunnar över Mat och Motion ... och på P självaste Pensionen.
Sammantaget handlar det främst om att försöka glädja sig åt friheten istället för att drabbas av pensionsångest. För vem är man när man inte längre har ett arbete att gå till? När man inte har något annat svar på den första fråga vi svenskar brukar ställa till nya bekanta, nämligen: ”Och vad sysslar du med?” än: ”Jag är pensionär”.
Det kan säkert vara knepigt för många av oss. Är man ensamstående kan det bli lite ödsligt att vanka om kring mol allena därhemma, är man inte ensamstående kan det bli minst lika knepigt att vanka tillsammans med någon annan dagarna i ända.
Eller så blir det inte alls på det viset. Kanske vankar man överhuvudtaget icke och tiden räcker knappast till.
