Kulturarv har blivit en alltmer politiserad fråga och väcker debatt om tillhörighet, inkludering och identitet, inte minst i relation till nationen. Samtidigt betonas kulturarvens betydelse i frågor som rör lärande, digitalisering, tillväxt, innovation och hållbarhet.

I denna antologi undersöker författarna samspelet mellan kulturarvspedagogik och politik inom olika delar av kulturarvssektorn – såsom museer, arkiv, myndigheter och ideella föreningar – där kulturarv ständigt politiseras. Här möts teoretiska perspektiv och praktiska erfarenheter i texter skrivna av forskare, pedagoger och yrkesverksamma inom sektorn.

Författarna visar hur kulturarvspedagogik fungerar både som metod och förhållningssätt och hur den pedagogiska verksamheten påverkas av politiska visioner och ekonomiska villkor. Syftet är att väcka engagemang och bidra till en fördjupad förståelse för kulturarvens roll i samhället i en tid präglad av stora förändringar och ideologiska motsättningar.

Medverkande:

Charlotte Ahnlund Berg

Bodil Axelsson

Johanna Bartholdsson

Charlotte Engman

Marika Eriksson

Barbro Franckié

Anna Franzén Johnson

Lizette Gradén

Hedda Hammer

Julia Håkansson

Anders Högberg

Karl-Magnus Johansson

Carolina Jonsson Malm

Dick Kasperowski

Anna Ketola

Petter Larsson

Björn Magnusson Staaf

Stefan Nyzell

Anneli Rundström Karlsson

Karin Rydahl

Pia Sander

Eva Tegnhed

Elin von Unge

Gustav Wollentz

Ricky Wrentner