Den tjugofjĂ€rde dagen blev annorlunda. Jag hörde uppstĂ„ndelsen pĂ„ lĂ„ngt hĂ„ll. NĂ€r jag kom fram sĂ„g jag alla stĂ„ samlade mellan de fem skogvaktarnas hus. Jag anslöt mig omedelbart till Vesslan och VrĂ„ken.âVad hĂ€nder?â frĂ„gade jag.âDet Ă€r Svenâ, började VrĂ„ken. âHanâŠââHan har hittat nĂ„got i skogenâ, fyllde Vesslan i. ""Inrullat i ett lakan. Det lĂ„g i ett skatbo som hade ramlat ner.ââDet Ă€r nĂ„got som leverâ, sa VrĂ„ken.âNĂ„got som lever?â frĂ„gade jag VrĂ„ken.âDe vet inte vad det Ă€râ, sa Vesslan.âInte ett mjukdjurâ, sa VrĂ„ken.âMen inget skogsdjur hellerâ, sa Vesslan.Fyndet av Maximilian inleder en ny tidsĂ„lder i Mollisan Town. Han besitter gĂ„vor och han bĂ€r pĂ„ en kunskap som de andra djuren saknar. I hans nĂ€rhet finns möjligheten att bli förĂ€ndrad.Men vissheten om detta mĂ€rkliga fenomen sprider inte bara ett hopp i staden, utan ocksĂ„ en alltmer laddad oro.