När din morsa mamma osv ska in på sin andra hjärtoperation (akut) vill du åka ner till Malmö samma dag, på samma sätt som du gjorde när din far farsan pappan osv skulle begravas. Men din mor morsa osv vill inte vara till besvär, så du åker senare, som planerat.
Ligga lik skildrar mer än en förflyttning i rummet, det är en färd genom minnet och medvetandet, en resa från barndomen till medelåldern och hur allt existerar samtidigt. Den handlar om duets oro, vrede och främmandeskap för och inför morsan mamma osv, om saknaden, vreden och främmandeskapet inför och efter en far farsan osv, om att aldrig slippa ifrån eller gå fri från sin bakgrund, allt det som lagts på, handlingar, beslut, erfarenheter, om att vara främmande eller bli utanförgjord bland de överläkar-osv-bekanta som pratar om skärgårdssemestrar och lever i livspussel och som undrar om duet verkligen kommer från "det Rosengård?", mindervärdes- och äckelkänslorna i finkulturens Stockholm som slår över i ett bottenlöst hat, om skam, värde, värdelöshet. Och om skrivandet som moralisk akt: handlar det om sanning, vittnesmål och ärlighet eller istället om att skita ner, förstöra, förråda andra människor?
Ligga lik är första delen i en tänkt autofiktiv trilogi.
