Marianne tar sig för pannan när hon får veta att kriminella, som våldtagit två flickor, beviljas av Högsta domstolen en penningbelöning från samhället. Skakar på huvudet när hon får reda på att butiker utsättas för utpressning av kriminella män som erbjuder "beskydd" mot betalning.
Marianne och hennes vänner beslutar sig för att bilda en hemlig grupp som aktivt ställer sig på offrens sida och ser till att korrigera de alltför milda domar som brottslingar dömts till. Fler hemliga grupper bildas, som struntar i lagen och tar saken i egna händer. Är det tillräckligt för att väcka naiva och aningslösa beslutsfattare? Dessa som i åratal struntat i de varningar som framförts och i stället beskyllt de som varnat för utvecklingen, att "fiska i grumliga vatten."
Marianne orkar inte se hur samhället förlamas av vettlösa skjutningar och sprängningar. Skall gängen få härja fritt? Är vi de enda som vågar ta upp kampen?
