”Nu njuter Maggan!, säger mamma och höjer glaset med billigt rödvin i en luftskål. I andra handen ryker en cigg som hon då och då tar ett njutningsfullt bloss på. Likt de flesta andra mammor här i världen har hon tagit det största ansvaret för hem och barn. Varit den som alltid funnits där med sina rödfnasiga händer och sträva omsorg. Något jag och mina syskon tagit för givet."
Trots allt mammor gör tycks det ändå inte räcka till. Varken för dem själva eller för omgivningen. Mammor har högre krav på sig än pappor. Och som mamma dras många med en känsla av otillräcklighet eftersom det tycks ligga i moderskapets dna att aldrig få känna sig nöjd.
Moderskapet har alltid varit utsatt för samtidens pådyvlade normer. Vad som ansetts rätt sätt att vara mamma på har varierat över tid. En sorts kulturell gaslighting som gjort många förvirrade och fyllda av dåligt mammasjälvförtroende. Det vill Maria Sveland göra upp med i sin bok. Samtidigt är "Nu njuter Maggan" en hyllning till alla obesjungna hjältinnor, Mamma Maggan och alla andra mammor.
