Simona är läkare och forskare, anställd vid ett sjukhus med ett sofistikerat laboratorium. Där arbetar hon med Cepheus, en artificiell intelligens i robotform med en oskattbar inlärningsförmåga som blixtsnabbt kan diagnosticera komplicerade cancerprover. Men snart händer något som stör arbetet.
Det uppstår spontana korskopplingar mellan inlärda erfarenheter, fakta och programkomponenter: Cepheus börjar tänka självständiga tankar. Han resonerar, reflekterar; först över sin position, därefter över sitt öde. Vad skulle hända om han flydde? Vad är poesi? Är han lika mycket värd som en människa?
I Simonas värld kan Cepheus aldrig bli annat än en maskin. Han tjänar forskningen och samhällsnyttan. Så sker ett elavbrott och hon påträffar märkliga ordslingor istället för provsvar. Kan hon verkligen fortsätta att lita på honom? Borde han skickas på felsökning? Stängas av, kanske för gott? Eller är det redan för sent? Med sina tentakler i cyberrymden har Cepheus funnit ett sätt att kapa dator- och säkerhetssystem på nätterna. Han kan övervaka Simona via tv:n, tända och mörklägga staden, forma sina egna tankar, goda som onda. Bli ett skapande jag.
Sam Ghazis både spännande och poetiska romandebut utspelas i ett framtida Stockholm. Med en kubricksk precision gestaltar han vad som skulle kunna ske om artificiellt liv ifrågasatte människorna som en gång skapade det.
