Meditation har blivit en av vår tids mest populära metoder för att hantera stress, förbättra fokus och skapa välbefinnande.
Men de traditioner som utvecklade meditationen hade ett helt annat syfte.
För dem handlade den inte främst om lugn eller prestation. Den handlade om att undersöka medvetandet självt. Om vad jaget är. Och om varför det överhuvudtaget finns en inre upplevelse av att vara människa.
I det här avsnittet rör vi oss genom meditationens, bönens och kontemplationens historia. Vi följer de tekniker som utvecklats inom buddhism, kristendom, sufism, taoism och andra traditioner, och jämför deras påståenden med vad modern hjärnforskning faktiskt visar.
Vi undersöker också ett märkligt mönster: att kulturer som aldrig haft kontakt med varandra ofta beskriver samma väg, samma hinder och samma slags erfarenheter, när uppmärksamheten riktas inåt under tillräckligt lång tid.
Vad är det egentligen de försökte förstå?
