En personlig och gripande berÀttelse ur verkliga livet om den livsfarliga duktigheten. Kina bor i London, dÀr maken Àr diplomat. De har nyss adopterat tvÄ pojkar nÀr tillvaron blir en mardröm. Maken avlider plötsligt och efterlÀmnar en ekonomi i spillror. Kina fÄr ingen tid för att sörja - barnen behöver en trygg uppvÀxt och skulderna mÄste betalas.
Hon flyttar hem till Sverige för att reda upp kaoset. I tio Är finns hon till för allt och alla - en masochistisk duktighet som gÄr över styr. Slutligen rasar hon ner för trappan och vaknar pÄ sjukhus med hjÀrnskador. Inte ens dÄ kan Kina acceptera lÀkarens ord du Àr utbrÀnd.
Duktigheten finns kvar inom henne - hon försöker envist rehabilitera skadorna pÄ samma sÀtt som hon redde upp sitt liv efter makens död. SjukvÄrden hon möter har resurser för hjÀrnskadorna, men inte för utbrÀndheten som orsakade dem. Hon Àr en patient som hamnar mellan stolarna. Hennes strÀvan efter att fÄ leva ett balanserat liv, att fÄ komma tillbaka ut i arbetslivet, fÄr inget gensvar hos vare sig lÀkarna eller de sociala myndigheterna.
Det Àr svÄrt att inte ryckas med i Kinas berÀttelse som vÀcker en rad kÀnslor. Stundtals blir man arg för att hon inte förstÄr bÀttre, stundtals Àr man full av medlidande, och ibland vÀcks till och med ett och annat leende. Kina rannsakar sig sjÀlv och de mÀnniskor som pÄ olika sÀtt styr över hennes öde - kronofogden, socialtanten, lÀkarkÄren. Man hÀpnar, fascineras och lÀser vidare. Denna engagerande varningsklocka vÀcker insikter hos alla, vare Den heliga Birgitta levde 1303-1373. PÄ ett för barn och ungdomar spÀnnande och medryckande sÀtt berÀttar författaren om Birgittas liv frÄn det hon var tre Är. Hennes uppvÀxt pÄ Finsta GÄrd i Uppland, Àktenskapet med Ulf Gudmarsson i UlvÄsa. Om hennes himmelska uppenbarelser (som var verklighet för mÀnniskor pÄ den tiden) och om hur hon som Ànka 1349 reste till Rom, dÀr hon sÄ smÄningom blev helgonförklarad. Och hur hennes kropp efter hennes död fördes till klostret som hon stiftat i Vadstena.
VĂ„rt förhĂ„llande till religionen idag, skriver författaren i sitt efterord, Ă€r sĂ„ fullstĂ€ndigt annorlunda jĂ€mfört med hur det var pĂ„ 1300-talet. DĂ„tidens mĂ€nniskor levde i ett spĂ€nningsfĂ€lt mellan Himmel och Helvete. PĂ„ 1300-talet fanns det genom Kyrkan en fungerande europeisk gemenskap. I denna vĂ€rld framtrĂ€dde Birgitta som vĂ„r kanske största europeiska personlighet nĂ„gonsin. För de europĂ©er som Ă€r katoliker, och det Ă€r de flesta vilket vi lĂ€tt glömmer, Ă€r hon fortfarande ett viktigt helgon. Tusentals europĂ©er vallfĂ€rdar Ă„rligen till Vadstena i Ăstergötland för den heliga Birgittas skull. DĂ€rför Ă€r det viktigt att barn och ungdomar lĂ€r kĂ€nna henne. Liksom boken om drottning Kristina har denna bok mĂ„nga anvĂ€ndningsomrĂ„den, inte minst som höglĂ€sningsbok med potential till verkligt intressanta samtal.
Boken ingÄr i serien Svenska européer.
Dag Sebastian Ahlander debuterade 1997 med Kristina. Drottningen som gjorde som hon ville. 1998 kom Karl XIV Johan, den franske soldaten som blev kung av Sverige. BÄda blev entusiastiskt mottagna av pressen. sig vi sjÀlva tillhör dem som rusar alldeles för fort genom vardagen och vÀnjer sig vid det, eller inte.