Det hÀr Àr en berÀttelse om en annorlunda uppvÀxt och om vad som hÀnde i 60-talets Sverige. Varför kÀnde sig en svensk kvinna tvungen att lÀmna bort sitt nyfödda barn till sin bÀsta vÀninna och kapsla in födelsen i en hemlighet? Hemligheten som rÄkade vara jag. Chocken nÀr jag som tjugofyraÄring fick veta att min biologiska mor var en kvinna jag kÀnt i hela mitt liv har jag burit med mig allt sedan dess.
Det börjar med en resa till Istanbul. Med den som utgĂ„ngspunkt nystas historien upp och den blir ocksĂ„ startskottet pĂ„ en detektivartad jakt efter min biologiska pappa. Det leder till ett rotande i de svenska arkiven dĂ€r den ena ledtrĂ„den leder till en annan, till Istanbuls lager av historia, till den grekiska minoriteten som levt dĂ€r sedan urminnes tider, till möten med Ă„ldrande invandrare som kommit frĂ„n âKonstantinopelâ till Sverige pĂ„ 60- talet, men ocksĂ„ till ett grĂ€vande i de egna slĂ€ktleden och de minnen som finns kvar. FrĂ„gan Ă€r: GĂ„r pappa att hitta, eller Ă€r spĂ„ren igensopade för alltid?
Den stora gÄvan Àr en adoptionsberÀttelse som Àr en sann historia, en verklig variant av Simon och ekarna. Om kÀnslan av att vara annorlunda och sökandet efter förankring och identitet, och om att finna, kanske inte det önskade eller förvÀntade, utan nÄgot annat.
