Efter mellanspelet med "För herr Bachmanns broschyr" Äterkommer nu Carl-Johan Vallgren med en brett anlagd roman. Den spÀnner över nÀstan tvÄ sekel och Àr en hisnande, otÀck och vacker berÀttelse. Intensivt dramatisk, med skrÀmmande och oförutsÀgbara vÀndningar, för att i nÀsta stund stanna upp och frossa i stÀmningar, detaljer och miljömÄlning. Carl-Johan Vallgrens berÀttarglÀdje och lust till bÄde det vilt fabulerande och fantastiska och till historisk kunskap och exakthet gÄr inte att missta sig pÄ.
Romanens huvudperson Ă€r Hercule Barfuss, född pĂ„ ett glĂ€djehus i Königsberg 1813. Det Ă€r inte hans kĂ€rlek som Ă€r monstruös â men han sjĂ€lv. Han vĂ€cker mĂ€nniskors fasa med sin vanstĂ€lldhet, han Ă€r dessutom dvĂ€rg och dövstum, och det Ă€r ett mirakel att han överlever. Men han har fĂ„tt en gĂ„va, eller snarare tvĂ„. Den ena Ă€r förmĂ„gan att lĂ€sa andras tankar. Den kommer att skĂ€nka honom ett vĂ„ldsamt och mĂ€rkligt öde, och farliga fiender. Den andra Ă€r hans okuvliga kĂ€rlek. En flicka föds pĂ„ bordellen samma natt som han, och samhörigheten med henne, Henriette Vogel, blir ledstjĂ€rnan för hela hans liv.
Hercule Barfuss lever i nÀstan hundra Är. Men i en prolog och epilog som Àr daterade pÄ 1990-talet fÄr vi bekanta oss ocksÄ med hans efterlevande som bor pÄ ön St. Martha's Vineyard i Amerika. DÀr uppstod under 1800-talet en koloni av hörselskadade, och dit emigrerade Hercule Barfuss nÀr hans liv tog en ny vÀndning. Innan dess har vi besökt kloster och dÄrhus, Vatikanen och varitésÀllskap, Swedenborgianer och salonger, och ocksÄ fÄtt inblick i framvÀxten av de dövas eget sprÄk. Men genom berÀttelsens alla vindlingar och irrgÄngar förlorar vi aldrig Hercule Barfuss och hans gripande lidelse ur sikte: först och frÀmst Àr detta en förunderlig kÀrleksroman.