FÄ poetiska verk har haft större betydelse för den vÀsterlÀndska kulturen Àn Ovidius Metamorfoser. Författare som Dante Alighieri, Giovanni Boccaccio, Geoffrey Chaucer och William Shakespeare har tagit djupa intryck av de dramatiska historierna - och Ànnu pÄ 2000-talet fortsÀtter den romerske poetens bok att fascinera.
Förvandling, »metamorfos«, Àr det stora temat. Stoffet hÀmtade Ovidius frÄn antikens myter, men han satte gÀrna egen prÀgel pÄ berÀttelserna. HÀr finns berömda kÀrlekspar som Orfeus och Eurydike och en mÀngd andra gestalter som genomgÄr mÀrkliga förvandlingar, beroende pÄ gudarnas vÀlvilja, svartsjuka eller hÀmndlystnad. Nymfen Dafne flyr frÄn guden Apollons uppvaktning och blir till ett lagertrÀd. Filemon och Baukis fÄr tack vare sin gÀstfrihet mot Zeus en önskan om att aldrig behöva begrava varandra uppfylld och stÄr för evigt tillsammans i form av en ek och en lind.
Metamorfoser Àr en myllrande skapelseberÀttelse, i stort och smÄtt. Ovidius berÀttar inte bara hur vÀrlden uppstod, hur Rom bildades eller hur Julius Caesar blev till en stjÀrnbild, utan ocksÄ hur mullbÀrstrÀdets bÀr fick sin röda fÀrg.
I svensk översÀttning av Harry Armini.
PUBLIUS OVIDIUS NASO föddes Är 43 f. Kr. Han var en uppburen poet i Rom, men landsförvisades Är 8 e. Kr. till Tomis vid Svarta havet. Han fick aldrig ÄtervÀnda till staden han Àlskade utan dog efter ett decennium i landsflykt.
