"Annabelle pÄ bryggan, en av flera nÀstan likadana bilder jag tog under Ären. SensommarvÀrme, tunt dis, den utspÀnda parasollen mest som dekoration. Stödd pÄ armarna sitter hon vÀnd ut mot det blanka vattnet och öarna. Som varje gÄng stÄr jag pÄ klipporna innanför viken. Min lycka över hennes njutning. Ingen Jan-Ove kommer rusande och skriker. Hon rör sej knappast. I albumet, pÄ hennes bord. Minns hon? - Kan du minnas?"
Minns du? Àr ett försök att Äterskapa ett minne som sakta försvinner. Det Àr berÀttelsen om Annabelle, och den om Annabelle och Alice. Framför allt Àr det ett vackert kÀrleksbrev, skrivet av en mÀnniska som Àntligen blivit sedd och Àlskad, tillÀgnat hon som sÄg.
