Rainer Maria Rilke skrev sina berömda sonetter till den grekiske guden Orfeus under nÄgra fÄ veckor i februari 1922, pÄ slottet Muzot i Veyras, Schweiz. Efter en lÄng tids tystnad som diktare upplevde poeten enligt egen utsago »en storm i anden«, ett eruptiv kreativt flöde under vilket Rilke bÄde slutförde diktcykeln Duinoelegierna samt skrev alla sina femtiofem mÀsterliga Orfeus-sonetter. I dag rÀknas dessa tvÄ verk till de allra viktigaste i den europeiska lyriska modernismen. Orfeus-sonetterna tillÀgnades Rilkes dotters vÀninna, en ung dansös vid namn Wera Knoop, som kort före dikternas tillkomst tragiskt gÄtt bort endast nitton Är gammal. HÀndelsen Àr förklaringen till varför grÀnsen mellan liv och död Àr ett Äterkommande tema i dikterna.
Mirjam Tuominens tolkning frÄn 1957 av de utomordentligt svÄröversatta sonetterna offrar originalets rimflÀtning och rytm, för att inrikta sig pÄ den inre tematiken. Tuominens Rilketolkning har kommit att rÀknas till hennes eget mytomspunna verk och har pÄ sÄ vis en sjÀlvklar plats i det mittersta 1900-talets svensksprÄkiga litteratur. Denna nyutgÄva har försetts med ett nyskrivet förord av litteraturvetaren Daniel Pedersen.
RAINER MARIA RILKE föddes 1875 i Prag, dĂ„ huvudstad i Böhmen, dĂ„varande Ăsterrike-Ungern, död i Montreux, Schweiz, 1926. Rilke Ă€r en av den lyriska modernismens förgrundsgestalter och en av 1900-talets mest betydande tysksprĂ„kiga poeter. Hans mest berömda verk Ă€r Duinoelegierna [1923], Orfeus-sonetterna [1923] och romanen Malte Laurid Brigges anteckningar [1910].