Tainas berÀttelse handlar om ett liv som pÄtvingas ett litet barn helt mot dess vilja. Som sexÄring tvingas hon att byta land och sprÄk. Hon förlorar sin familj i Finland och tvingas leva med tvÄ vuxna mÀnniskor i Sverige som hon sjÀlv aldrig skulle ha kallat för familj, om hon bara hade fÄtt en chans att vÀlja. Hos de svenska adoptivförÀldrarna utsÀtts Taina för sexuella övergrepp frÄn första stund av den alkoholiserade adoptivpappan. Tainas adoptivmamma vet vad som pÄgÄr med vÀljer att blunda för övergreppen. I stÀllet krÀnker hon stÀndigt Taina genom att tala om för henne att hon Àr dum, tjock, ful och misslyckad. Som vuxen kÀmpar Taina mot sitt dÄliga sjÀlvförtroende och sin dÄliga sjÀlvkÀnsla. En kÀnsla av rotlöshet och frÀmlingskap förföljer henne. Hon rÀddar andra vilsna sjÀlar nÀr hon i sjÀlva verket skulle behöva rÀdda sig sjÀlv. Hon inser inte nÀr hon blir utnyttjad och klarar inte av att sÀga nej till destruktiva relationer, eftersom hon har svÄrt för att sÀtta grÀnser. Tainas lÀngtan efter kÀrlek och bekrÀftelse utnyttjas allt oftare av mindre nogrÀknade personer, och alkoholen blir ett sÀtt för Taina att uthÀrda den outhÀrdliga tillvaron. NÀr hon försöker komma tillrÀtta med sitt liv och sina upplevelser utsÀtts hon Àn en gÄng för krÀnkningar, denna gÄng av lÀkare och andra myndighetsutövare. Numera Àr Taina sin bÀsta försvarsadvokat sjÀlv. Hon kan sÀtta grÀnser och lÄter sig inte lÀngre utnyttjas. Hennes ledord Àr: GÄ inte förbi nÄgon som kommer i din vÀg, för du vet inte vem det Àr du möter. Le och sÀg nÄgot vÀnligt. Den mÀnniskan kunde ha varit du. NÀr du som bÀst hade behövt ett leende och ett vÀnligt ord.