Anna Ehring har skrivit en drabbande, hjärtskärande och Loranga-rolig bok om ett barn som mist sin mamma, och som vunnit en vän. Det här Anna Ehrings debut som barn- och ungdomsboksförfattare. Fler böcker i Drakhjärta-serien är att vänta!
Nisse Berg och Tage har ett band. Nisse spelar trummor. Tage trumpet. Inte den bästa kombon kanske.
När Nisse slår så att baskaggen välter känns livet bra. Allt otursskitliv går liksom att hantera då. Och när Nisse pratar med Harry, hans ödla… eller drake, faller många hullerombullertankar på plats. För det rör sig mycket i Nisses skalle; han är en känslig sort. Det sa alltid hans mamma.
I en svart skrivbok skissar Nisse på en låttext till bandet. Han stämmer av med Harry som tycker mycket om orden: ”Tack, läser du upp och ner?” undrar Nisse. ”Jag kan inte läsa alls, men det ser fint ut”, svarar Harry. När Saga och Rut kommer med i bandet och Saga frågar vad de ska kalla sig, tvekar inte Nisse: Drakhjärta.
