Hon reser i sommarens första skĂ€lvande vĂ€rme. PĂ„ tĂ„get mellan Stockholm och Göteborg, mellan nutid och ursprung, medelĂ„lder och barndom, tar skrivandet över henne. En text blir till â en brusten och oförsonlig berĂ€ttelse om en symbiotisk relation till en mor. Ett komplicerat passionsdrama, i vilket ett modersmĂ„l i dubbel mening vĂ€xer sig allt starkare.
âAllt Ă€r egentligen till henne och bort frĂ„n henne. Det rör sig inte om anklagelser. Det Ă€r ingen uppgörelse. Det Ă€r bara ett material som ett kaos, som mĂ„ste igenom den trĂ€ngsta av springor, som ska formaliseras, bli till nĂ„gonting som liknar en gĂ„va, som har en klang.
Och som en drift i mig, en bultande insikt, att jag inte vill vara ensam med det jag skriver nu â ett koncentrat som mĂ„ste bli utspĂ€tt, sprida ut sig, vem som helst, alla andra mödrar, döttrar, tusen andra mĂ€n och kvinnor i spinncirklar genom framtiden, in i frĂ€mmande ögonpar, stĂ€der, landskap, allmĂ€n vĂ€g, ut ur denna grop av vĂ„ld, vara mig sjĂ€lv, inför mor â
Urskilja oss Àr en berÀttelse om stark kÀrlek, om beroendets och skriftens vÄldsamma kraft, av en prisad och egensinnig röst som gjort stora avtryck med sina tvÄ tidigare romaner Handlingen och Reglerna.