"'Vi som var så lyckliga' förmedlar en kuslig insikt om hur en makt som kortsluts kring sig själv börjar plåga och sluka även sina egna; den är ett verklighetens '1984' upplevt inifrån Storebrors kontrollrum. Ett unikt dokument som borde kunna väcka intresse även internationellt."
Dagens Nyheter
I ett slutet kvarter bestående av två parallella gator i centrala Tirana levde fram till kommunismens fall ledarna i Europas mest hemlighetsfulla land, folkrepubliken Albanien. Mitt i huvudstaden låg Kvarteret, där umgicks den politiska eliten och när någon av dem greps och avrättades var det inget man talade om - inte ens hemma vid köksbordet.
Peter Kadhammar har träffat människorna som levde och arbetade i Kvarteret, från den kommunistiske diktatorn Enver Hoxhas änka till politbyråmedlemmar, deras familjer, livläkaren som skrev falska sjukintyg för att Hoxhas barn skulle kunna resa till Paris och städerskan som också putsade riskornen Hoxha skulle äta. Resultatet är en unik och levande skildring av en värld som fanns alldeles nyss, en berättelse om politik, makthunger, fruktan - och kärlek.
Peter Kadhammar är journalist och författare. Han har publicerat sju böcker, bland dem de kritikerhyllade Vägen till Bagdad och Vad gjorde du under kriget. Han har belönats med Stora Journalistpriset och Guldpennan. Peter Kadhammar arbetar som reporter på Aftonbladet.
Boken innehåller bilder av fotografen Petrit Kume, som var Enver Hoxhas personlige fotograf under många år.
"I Albanien styrde Enver Hoxhas kommunistiska diktatur med samma hänsynslöshet, godtycke och totala förtryck som i Nordkorea. Peter Kadhammar har skrivit en lysande bok om detta samhälle. Med hjälp av tolk har han intervjuat en hel rad av dem som stod nära de ledande i systemet. Hans bok består av deras berättelser utan kommentarer. Det är en veritabel skräckskildring … Kadhammar har gjort ett fantastiskt jobb genom att samla in alla dessa intervjuer som ger oss en bild av hur snabbt en ideologi med de vackraste förtecken kan urarta när den förenas med diktatorisk makt. Hans bok borde vara obligatorisk läsning för alla som tror att det kan finnas en kommunism där friheten får råda."
Ernst Klein, Östgöta Correspondenten
"Journalisten och författaren Peter Kadhammar visar i sin bok Vi som var så lyckliga hur grym och meningslös det albanska kommunistiska ledarskapets skördande av offer var mellan 1944 och 1991. Det som till en början kanske var en ärligt menad dröm om proletariatets befrielse förvandlades snabbt till en mardröm full av maktkamp och död. Boken gestaltar visserligen ett historiskt exempel, men givet att totalitära system i regel följer samma mönster kan den också läsas som en förutsägelse om hur flera av dagens diktaturer till slut kommer att falla ihop. Oavsett om totalitarismen bygger på politiskideologiska eller religiösa föreställningar om en ny ideal människa och ett idealt samhälle ... Peter Kadhammar lyckas genom vittnesmålen skapa en gripande dramaturgisk stegring i gestaltningen av den kommunistiska regimens väg mot oundvikligt sammanbrott. Genom raden av vittnesutsagor lyckas han dessutom ge en skrämmande tydlig bild av den kvalmigt syrefattiga värld som var albanernas verklighet och som slogs sönder i den befriande kollapsen."
Jimmy Vulovic, Barometern
"Låter det tråkigt? Det är det inte ... Berättelserna tar sin början i tiden före utrensningarna, när framtiden fortfarande hade rosiga kinder. Långsamt avtäcks en isande polisstat där lejonparten av folket svalt och levde under medeltida förhållanden, alltmedan det jämlikhetsivrande ledarskiktet levde i ständig skräck för att förlora kamrat Envers kärlek. Däremellan är ledan total, det kommunistiska Albanien tycks ha saknat alla former av glädje ... Men det finns gott om ögonbrynshöjande berättelser. Av många märkliga kommunistiska diktaturer var Albanien förmodligen den mest egensinniga. Här parades den marxist-leninistiska paranoian med klansamhällets stränga syn på blodsband - och en kolerisk uppfattning om sedlighet och dekadens. Besökare med långt hår tvångsklipptes vid gränsen, mustascher och polisonger rakades bort (käkpartiet förklarades 'partiets ben' och skulle ej besudlas med behåring). Utnämndes din pappa till en statens fiende? Räkna med att din man begär skilsmässa."
Anna Hellgren, Aftonbladet
"Det är en märkvärdig skildring av livet under den albanske diktatorn Enver Hoxhas fyrtio är vid makten. Ett skakande dokument över en tid som skulle sätta djupa spår i det fattiga landet långt efter Hoxhas död 1985 ... Kadhammar har åstadkommit en bok som ger en unik inblick i ett totalitärt samhälle ganska nära oss."
Göteborg-Posten
"En av den utmärkta bokens stora behållningar är författarens förmåga att skapa en sammansatt och komplex bild av diktatorn ... Det absurda vardagslivet i den totalitära staten framträder därmed i tydligt ljus."
BTJ
Ur boken:
"Den totalitära terrorn kan slå mot vem som helst när som helst vilket skapar ett samhälle i permanent rädsla. Rädslan blir människans naturliga följeslagare men rädslan har förlorat sin praktiska nytta eftersom du inte vet vad du ska förhålla dig till. Det enda som är tydligt är den totalitära statens otydlighet. Man kan troget och entusiastiskt rätta sig efter den rådande partilinjen bara för att vakna en morgon och upptäcka att nu gäller motsatsen till det som man kvällen innan har hyllat. I en stat som har ambitionen att planera allt - ekonomin, var medborgarna bosätter sig, vilka bilder de har hemma, vad de läser för böcker, lyssnar på för musik - är slumpen grunden för själva tillvaron: frihet eller ofrihet, liv eller död. Den enda konstanten är Ledaren och hans vilja. Men vad är det han vill?"
