"Allt jag vet är att jag var olycklig för det mesta. Sen gjorde jag något desperat, och sen var jag inte olycklig längre.
När jag hade våldtagit min första tjej kände jag mig inte utanför längre. Och det var första gången på jag vet inte hur länge. Jag slutade känna mig som en kuf som sitter och ugglar i sin soffa. Äntligen hade jag fått en plats i gemenskapen. Jag kunde titta på människor på trottoaren och tänka: haha, jag kan minsann också. Du skulle bara veta...
Och min osäkerhet i vissa vardagliga situationer, den var som bortblåst. Plötsligt gick jag ut i,världen med en ny självsäkerhet. Jag hade rätt att gå på gatorna. Hade rätt att ta plats på bussen, att klaga på grönsaker som var dåliga. Det var som om jag fått något slags allmänt medborgarskap. Ett uppehållstillstånd i tillvaron."
Berättarjaget är en våldtäktsman. Boken ger ingen förklaring till hans övergrepp utan presenterar en synnerligen nyanserad och trovärdig individ med "normala" tankar och åsikter. Det handlar om en kille vem som helst som varken är sjuk eller galen eller abnorm; utom när det gäller kvinnor och våldtäkter. Den där lilla stunden av närhet är en övertygande och förrädiskt skickligt skriven berättelse som överraskar, provocerar och oroar.
Bengt Ohlssons roman Den där lilla stunden av närhet gavs för första gången ut 1994.
