I början av 1900-talet hade folket på Östgötska landsbygden ett hårt liv förutom ett fåtal storbönder. Dessa herrar var ägare till slättens största gårdar och bestämde över byar och människor. Livet präglades av jordbrukets årstider, hårt arbete vid sådd och skörd, andra tider var det ont om arbete och många daglönare vandrade vidare. På den platta landsbygden, där åkrar och ängar sträcker sig över Östgötaslätten, ligger herrgården Storvik inbäddad i grönska. Gården omges av tidlöshet, men under ytan av denna idylliska plats vilar stor sorg och hemligheter djupt begravda i släktens historia.
