Det här är den fjärde och avslutande delen i den hemska, sanna och mycket populära serien "Det händer inte mig".
Beteendeteorier verkar ha fått fäste i utredningssystemet, teorier som inte har mycket med verkligheten att göra, utan endast är till för att skydda förövaren. Personal avlöser personal, tiden bara går och kraven som ställs från socialtjänsten verkar grunda sig i förövarens världsbild. Sättet som barnen och Veronika blir behandlade på skulle knäcka vilken person som helst. Dessutom hänger en ständigt närvarande och ökande ovisshet över familjen.
Citat ur boken:"Jag var tvungen att skriva dessa böcker, för det är inte bara vår historia jag berättar. Näst intill varje våldsutsatt familj jag pratat med, delar våra erfarenheter av bemötandet och behandlingen från samhället." Veronika Axelsson
