Krig och krigsmakt är en samling essäer som tar upp olika militära aspekter på den svenska stormaktstiden (1560–1721). Militärhistorikern Lars Ericson ger oss goda insikter i förutsättningarna för den svenska stormaktens expansion och om dess slutliga sammanbrott, samtidigt som han lyfter fram enskilda personers öden för att belysa och levandegöra det historiska händelseförloppet.
I bokens första del, Resurser<>/i>, behandlar han arméns och flottans manskapsförsörjning under 1600-talet och det tidiga 1700-talet, liksom de därmed följande kraven på staden Stockholm och den revolt som uppstod på Stortorget i Stockholm år 1623, riktad mot kraven på extraskatter för kriget. Det blir tydligt hur kronan till slut fick oerhörda svårigheter med att få fram resurser – mänskliga, ekonomiska och materiella – för att föra de krig som ledde till stormaktsexpansionen.
I andra delen, Strategiskt, diskuterar författaren de maktpolitiska och militära förutsättningarna för den svenska stormaktstiden. En bred målning görs av den svenska krigsmaktens styrka, dess tillväxt och minskning i Östersjöområdet från 1590-talet till 1670-talet.
I den avslutande delen, Mänskligt, fokuserar han på enskilda individer. Vi får följa tre mycket olika öden under stormaktstidens krig: amiralen Klas Fleming, den finske fotsoldaten Jöran Tomasson och en värmländsk soldat som deltog i skånska kriget på 1670-talet.
Lars Ericson, född 1957, är docent i militärhistoria vid Åbo akademi samt huvudlärare i militärhistoria vid Försvarshögskolans krigsvetenskapliga institution. Han är även ordförande i Svenska militärhistoriska kommissionen och ledamot av Kungl. Krigsvetenskapsakademien. Lars Ericson har skrivit ett flertal böcker inom militärhistoria men har även behandlat andra områden, såsom Stockholms stads historia.