Percey Shelley hävdar att poetens språk är helt metaforiskt, som påminner om naturens fotavtryck. Bengt Pohjanens diktsamling "Nils Holgersson såg oss inte" avlyssnar strandens ljud och röster, stigens vandrare från gångna tider och granskar liv och känslor i gränslandets marker.
Språket, orden, spåren, aspens darr och bofinkens signaler ljuder, ur myrens gråtande ögon rinner tårar och stiger saga och myt – och inte minst tacksamhet för att Nils Holgersson inte såg landet som nu stiger fram i sin rikedom – inte minst tack vare poetens sånger och myrens myter.
”Om du kommer skall jag visa dig landet
och skogen, där väsen och växter
regnmoln och ängar, milda och stilla
vecklar ut sig som tyger,
vävda av händer, av ändlösa tyger.”
