Gustaf Hellström (1882–1953) är en av de klassiska svenska författarna från 1900-talets första hälft, men han kan med fog också räknas som en av de stora svenska journalisterna. Han var verksam som utrikes-korrespondent i dåtidens tre världsstäder, London (i två omgångar), Paris och New York, och därtill upphovsman till uppmärksammade reportage från Hitlers tredje rike (1933) och från Stalins Sovjetvälde (1937).Hellströms första uppdrag för Dagens Nyheter var i London 1907–1910. Han hade ingen erfarenhet alls av journalistiskt skrivande. Och ändå stiger han redan i sina första artiklar fram som en fullfjädrad journalist och reporter med skarp blick både för det som sker på ytan och för detta skeendes underliggande orsaker. Dessutom har han den stilistiska förmågan att levandegöra det han ser och upplever – ofta med medkänsla och humor och på ett sätt som skapar en stark närvarokänsla också hos läsaren.Det är med stor glädje och stolthet som Gustaf Hellström-sällskapet nu presenterar sin fjärde bok kring Hellströms journalistik. I årets bok har vi gjort ett generöst urval av Hellströms många artiklar från den första London-sejouren, samtidigt som vi medvetet lyfter fram vissa teman. Det är ett brett spektrum av ämnen han skriver om: den sociala nöden med hungerkravaller och polisbrutalitet, spektakulära rättsfall, politiska val, debatter i parlamentet, suffragetternas ibland våldsamma manifestationer, Olympiska spelen 1908 – ja, det är detta och mycket mer som han låter de svenska läsarna ta del av. Och alltid med skarp iakttagelseförmåga och en under-liggande medkänsla med dem som drabbats av samhällets orättvisor.