"Hur länge varade det?tio sekunder?mer? mindre?eller ingen tid alls, tid som upphörteller förlorat sin bestämda utsträckning,kanske ett mörkt klot av komprimerad tid, laddat med blixtsnabba avgöranden:och så fanns världen på nytt, orörlig, tyst,medvetandet förenade sig åter med kroppen, jag återfann mig som levande(eller var det bara en föreställning i dödsögonblicket?)och som ofta i drömmen sökte jag ljuskontakten utan att kunna bryta mörkret,tyckte mig ropa i mörkret och få ett svar, som intygade att vi ännu levde,trevade mig fram genom bråte och spillror, mot altandörren,veven, järnridån!och vi var ute på altanen,världen fanns kvar,en del av byggnaden fanns kvar,vi stod där barfota bland spillrorna,i dödstystnad, i mörker,under glesa stjärnor."
Dikten Agadir kom ut för första gången 1961. Jordbävningen inträffade den 29 februari 1960 och dödade omkring 15.000 personer - en tredjedel av stadens befolkning - och Artur Lundkvist var själv på plats i Agadir tillsammans med sin fru författaren Maria Wine när katastrofen inträffade.
