Nathalie Sarrautes De gyllene frukterna Àr en av den franska nya romanens sjÀlvklara klassiker. Skarpt reflekteras hÀr hur vi skapar oss sjÀlva och varandra i sprÄkets omdömesmaskineri.
»Sarraute försökte i sina verk ge namn Ät de ordlösa, oroande ögonblick som finns utanför sprÄkets rÀckvidd. Men letandet efter det ordlösa Àr ju ocksÄ ett Sisyfosuppdrag, eftersom det sker pÄ sprÄkets villkor. I samma ögonblick som en kÀnsla tÀmjts och fÄtt sin benÀmning (till exempel skam) har den redan förlorat sin egenart, sin individuella, oroande natur. Denna svÄrighet spÀnningen mellan sprÄkets skapande och förstörande krafter Àr utgÄngspunkten för hela Sarrautes produktion.« (Ur Laura Lindstedts förord.)
De gyllene frukterna [1963] Àr en experimentell, lÀtt manisk dialog i romanform, som besvÀrjer tvÄnget att tycka saker, att ha en Äsikt, för att smÀlta in, ta plats, överleva. För boken tilldelades hon det prestigefyllda Prix international de littérature.
Lorenz von Numers översÀttning frÄn sextiotalet har hÀr reviderats av Nova Gullberg Zetterstrand & Henrik Petersen.
