Det hÀr skulle inte bli en memoarbok, men texten kan ibland överlista sin författare. De smÄljugande minnena frÄn barndom, författarliv, resor, akademi, kÀrlek och död blir ÀndÄ till en berÀttelse om ett liv. Men samtidigt om hur vi omformar vÄra minnen till myter som ger struktur och innebörd Ät vÄr tillvaro.
"SjÀlvbiografin har aldrig frestat mig. Det som intresserar mig Àr minnets sÀtt att arbeta.
Redan mitt första minne Àr tvivelaktigt. Grannhuset stÄr i lÄgor en natt. Min mor har mig pÄ armen och vi bevittnar andlöst dramat genom ett fönster. Jag kan inte vara mer Àn ett par Är men upplevelsen Àr tillrÀckligt stark för att avsÀtta en hÄllbar minnesbild. Det Àr bara ett fel med bilden - den Àr registrerad pÄ avstÄnd. Jag ser mig sjÀlv pÄ min mors arm framme vid fönstret med det brinnande huset skimrande i rutan och ett rött eldsken flackande över ansiktena. Det finns rimligtvis en genuin upplevelse bakom tablÄn men den har bearbetats.
Minnet ljuger. Men det intressanta Àr pÄ vilket sÀtt ett minne ljuger - och varför. Det jag söker Àr vad mitt fortsatta liv har gjort med mina hÄgkomster, hur senare upplevelser, vÀrderingar och strategier har omformat minnena utifrÄn sina behov och avsikter - och dÀrvid oavsiktligt satt sina spÄr i bilderna.
Minnesbilden av mor och barn Àr en sÄdan samlingspunkt. Mor Àr, i kontrast till det skrÀmmande utanför fönstret, lugn och fattad. Hon Àr Ànnu inte det knippe av förtvivlan hon skulle bli efter sin skilsmÀssa, med tÄrar, förebrÄelser och hot om att 'ge upp' och lÀmna min bror och mig Ät vÄrt öde. Minnet ljuger in trygghet i bilden. I sjÀlva verket speglas hennes olyckliga barndom, hennes sÄrbarhet, det upprivna Àktenskapet och familjens utsatta liv in i bilden av mor och barn vid fönstret.
Nu hÀnder det att texten överlistar sin författare. De smÄljugande minnena frÄn barndom, studieÄr, författarliv, resor, universitet, akademi, vÀnskap, kÀrlek och död formar sig mot min avsikt till en berÀttelse om mitt liv. Men det jag verkligen velat komma Ät Àr nÄgot som gÄr utanför det individuella livsödet - hur vi omformar vÄra minnen till de myter som förmÄr ge struktur och innebörd Ät vÄr tillvaro."
Kjell Espmark