Tur att jag har dig! SÄ sÀger mamma till Nancy den grÄ novembermorgon dÄ pappa bÀrs bort pÄ den vÄta granrisgÄngen. Och armen kring skuldrorna blir ett kÀrleksok. För inte kan vÀl Nancy lÀmna mamma nu? Flyttningen och friheten fÄr vÀnta sÄ lÀnge. SÄ slutar Mosippan, andra boken i berÀttelsen om TÄPellefamiljen, den som inleddes med GlasfÄglarna. Nu har Elsie Johansson kommit fram till den tredje och avslutande delen i sin trilogi.
Nancy utspelar sig frÄn 1941 och nÄgra Är framÄt. Vi fÄr följa Nancys och mamma Fridas kamp för vÀrdighet och överlevnad, till att börja med i den vÀlbekanta miljön nedanför Äsen i Lunda tills den dagen kommer dÄ stugnyckeln hÀngs pÄ en spik för sista gÄngen och det Àr dags för flytten till Uppsala. Tillsammans skapar de en ny tillvaro i en liten lÀgenhet med dass pÄ gÄrden och grannar att dricka kaffe med. BÄde Nancy och hennes mamma flyger pÄ sÀtt och vis ur boet och skapar sig en friare existens. De Àr fortfarande en orubblig enhet och pappa Viktors död har svetsat dem Ànnu mer samman, men nu kommer ocksÄ omvÀrlden tydligare in i deras liv. Tyngden frÄn kÀrleksoket lÀttar ytterligare dÄ mamman inleder en ny relation med Birger, nÄgot Nancy Äser med mycket kluvna kÀnslor men sÄ sakteliga accepterar. NÀr mamman beslutar sig för att flytta till Birger fÄr Nancy för första gÄngen leva helt ensam. Men nu har hon ju vÀnner i sitt liv, framförallt har hon bÀstisen Solan med sin snÄriga bakgrund. Med kÀrleken Àr det dock vÀrre och nÀr den sÄ plötsligt flammar upp kan man nog inte förestÀlla sig ett kÀnsligare scenario. BrÄdstörtat bryter Nancy upp igen och far till Solan i Stockholm, för att dÀr möta krigsslutet pÄ Kungsgatan, och för att Àntligen se sina möjligheter utkristalliseras.
Det hÀr Àr en utvecklingsroman av det ovanliga slaget. HÀr berÀttas rakt och osentimentalt, tankar och drömmar varvas med mustiga arbetslivsskildringar och möten med mÀnniskor. Elsie Johansson skildrar Nancys mognad till sjÀlvstÀndig ung kvinna och hennes starka men inte okomplicerade kÀrlek till mamman med en sÄdan nÀrvaro att man som lÀsare kÀnner sig involverad i ett engagerande samtal. Genom hela skildringen vibrerar kÀrleken med sin ofattbara mÄngsidighet. Det Àr en storartad avslutning pÄ en enastÄende trilogi!