Kristin Ă„tervĂ€nder till sin barndomstrakt för att göra ett radioreportage. Den ensliga hĂ€stgĂ„rden i Ăstergötland Ă€r fortfarande âhemmaâ, fast hon bott i Stockholm lĂ€nge. Huset pĂ„ kullen Ă€r sig likt, liksom stallet och skogen, betesvallarna och fĂ€lten, den skiftande grönskan och lerĂ„krarna. Men stĂ€mningen pĂ„ gĂ„rden Ă€r spĂ€nd. Familjens avelssto ska begravas under ceremoniella former, och den destruktiva ryttartalangen Carro Ă€r försvunnen. Kristin börjar tvivla pĂ„ sitt uppdrag. Vad var det som fick henne att en gĂ„ng lĂ€mna SmĂ„sjöbygden? Vad förvĂ€ntas hon egentligen att skildra? Kan man fly frĂ„n sitt förflutna? I VeterinĂ€ren berĂ€ttar Gertrud Hellbrand om en trakt dĂ€r lantbruk och hĂ€stsport samexisterar. Det Ă€r en roman om landsbygd men ocksĂ„ ett relationsdrama och en slĂ€ktkrönika som tar sin början pĂ„ 1950-talet. Mot bakgrund av ridsportens utveckling till en folkrörelse, med djup betydelse för generationer av flickor, framtrĂ€der en stark modersgestalt â veterinĂ€ren â som en bland flera andra slumpartade och fatala krafter som formar en familj.