Resa till sommaren en skildring av Martins upplevelser fredssommaren 1919, då han är tolv år gammal "på väg att bli stor, har fått nog av att vara liten". Föräldrarna tar honom och hans syskon med på besök i moderns hemby i Västerbotten, ett landet Gosen med en "fredsvälling", full av ägg och russin men också en plats där pojken blir bekant med begreppet synd. Martin tröttnar snart i rovlandet, lyssnar till mormoderns berättelser från den stora väckelsens tid, driver omkring med kusin Ville, som han räddar från att drunkna och får napp av själva Storabborren. En central episod och en höjdpunkt i skildringen är färden till kyrkan, varunder Martin för första gången på allvar blir medveten om den religiösa upplevelsen och försöker reda ut sina egna begrepp om Gud. Det är en ljus sommar men den saknar inte mörka inslag: lärkan som flyger rakt på liebladet, den sinnessjuke Jomanel som under våldsamt motstånd förs till fattighuset, de dygn då fadern brottas med döden i en magsjukdom.

Landskapet med slätt, älv och skogar, byns alla dofter och dagrar, dess sysslor med slåtter, torvupptagning och skörd, dess människor som talar en för pojken främmande dialekt, utgör en rik ram kring denna sommarberättelse om en pojke på gränsen mellan barndom och vuxenhet. Med hjälp av minnets slagruta har författaren träffat på djupa, friska källådror som kommer hans stilkonst att blomma och lysa.