En höst flyttar Tomas Skarfelt ut till landet, för att vara nära sin gamla mor. Själv har han jobbat hela sitt liv på statistikcentralen, Statis. Vid sidan av jobbet har han skrivit och till och med publicerat en diktsamling. Han gör anteckningar om besöken hos mor på åldringshemmet, om Slanten, en grannpojke som han för viktiga samtal med, om naturens skiftningar men kanske framförallt om det som händer med honom själv: Han åldras, han blickar tillbaka, han fortsätter att ställa frågor. Han invaderas av minnen: ”Allt möjligt försöker numera passera rakt igenom mig. Jag håller på att bli en diversehandel.”
Blad ur höstens arkiv är en storslagen avslutning på Carpelans mångsidiga författarskap.
