I Den okända texten ställer Anders Olsson två framträdande skolor inom den samtida litteraturkritiken mot varandra: hermeneutiken med rötter i antiken och hos kyrkofäderna, och Derridas dekonstruktion, med en av sina utgångspunkter hos Nietzsche. Han söker en väg mellan, och bortom, två ytterligheter - å ena sidan ett sätt att läsa som söker en enda sammanhängande tolkning av ett litterärt verk, och å andra sidan en läsning som är så öppen att den inte blir meningsskapande. Som en röd tråd genom boken löper också Paul Celans dikter, som utgör en veritabel probersten för varje litterär tolkningsmodell.