Förväntningarna på naturvetenskaplig, medicinsk och teknisk forskning är högt ställda i dagens samhälle. Statliga och privata finansiärer, näringsliv och allmänhet förväntar sig att de stora resurser som satsas på forskningen ska ge ny grundläggande kunskap men även skapa ekonomisk tillväxt och förbättra livskvalitet och hälsa. Även om förväntningarna har skruvats upp är dessa tankegångar inte nya. Sedan andra världskriget har staten försökt styra vetenskapen så att den kan uppnå sina dubbla syften. I arbetet har politiken samverkat med ledande forskare och representanter för det svenska näringslivet.
I Det forskningspolitiska laboratoriet diskuterar en grupp forskare hur förväntningarna på vetenskapen har utvecklats från 1900-talet tills idag. Bokens fallstudier beskriver den parallella utvecklingen av forskning och forskningspolitik och fokuserar på på förväntningarnas betydelse. Boken ger dessutom en översikt över forskningspolitikens utveckling och synliggör därigenom de långa linjerna i dess historia.