Berättelsen skrevs ursprungligen i dramatisk form och uppfördes första gången i Sundsvall den 3 december 1902 och publicerades först under pseudonymen Harold Gote.

Frida Stéenhoff var en kontroversiell författare och debattör. Hon debuterade 1896 under pseudonymen Harold Gote med dramat "Lejonets unge". Pjäsen väckte mycket uppmärksamhet, då den förespråkade kärlek utanför äktenskapet och betraktar preventivmedel som en självklarhet.

Stéenhoff deltog aktivt i den kvinnliga rösträttsrörelsen, i ett flertal humanitära rörelser samt arbetade aktivt för att reformera dåtidens fattigvård. I skriften "Feminismens moral" (1903) introducerades begreppet feminism i Sverige i sin nuvarande betydelse.