Flykten och överlevandet är ett epos i ovanlig form, på gränsen mellan dikt och prosa, där rytmiska och skulpturala drag anger ett sätt att läsa som skiljer texten från vanlig prosa. Också innehållet är gränsöverskridande, rör sig mellan det förflutna och nuet, mellan mytföreställningar och verklighetsbilder. Tillsammans ingår de olika styckena i ett mönster där motiv och idéer griper över i varandra, blir till ett fantasins strövtåg genom tider, platser, tilldragelser och öden. Framställningen utmynnar i en rad essädikter kring betydelsefulla gestalter och en "Måndagspredikan för olika röster" som försöker sammanfatta bokens livssyn och världsbild jämte det inneboende budskapet.