Boken vill visa pÄ vilka historiska personer som var verksamma vid tiden för tillkomsten av de andliga riddarordnar som hade tillkommit i akt och mening att Ätererövra Kristi tomma grav i Jerusalem frÄn dess muslimska herrar - alltsÄ vid 1000-talets slut och 1100-talets början. Det var 1095 som pÄven Urban II vid kyrkomötet i Clermont utropade kristenhetens första korstÄg mot islam. En vÀdjan som förmodligen Àven nÄtt den svenske kungen Inge den Àldre av den Stenkilska kungaÀtten, vilken regerade Sverige ca 1070-1105. Boken ger en god inblick i de tidigmedeltida svenska makt- och slÀktskapsförhÄllandena samt innehÄller mÄnga genealogiska tabeller. Inte minst uppmÀrksammas de tvÄ medeltida riddarordnarna den SuverÀna Malteserorden (Johanniterorden) och den Heliga Gravens av Jerusalem riddarorden vilka överlevt Ànda in i vÀra dagar. Dessa ordnars viktiga medicinska och sociala arbete i det Heliga landet redogörs för i boken. Men sist och inte minst försöker den genom en detaljerad genomgÄng av olika kyrkohistoriska, genealogiska och heraldiska sammanhang skapa nÄgon form av identitet av den katolske korsriddare som ca 1130 grundlade den till den Heliga graven i Jerusalem helgade kyrkan i Forshem vid Kinnekulle, den enda kyrka i Nordeuropa som Àr invigd som en Kristi gravkyrka. I ett Addendum frÄn 2012 presenteras ett heraldiskt 1100-talsfynd av den heraldiska figur som gÄr under namnet "eskarbunkel, escarbuncle" (liljehjul). dÀr det visar sig att sonsonen (pÄ en illegitim sida) till kung Folke Anjou av Jerusalems (kung 1131-1143) i sitt ryttarsigill som heraldisk vapen visar den omtalade "eskarbunkeln", alltsÄ samma heraldiska figur som visas i den svenska jarlen Birger Brosas (död 1202) hjÀlmprydnad. Vilka samband finns?