Den tyska filosofen Max Weber hävdade för litet mer än hundra år sedan att ett underliggande villkor för att en kapitalistisk samhällsordning kunde etableras i västvärlden var att den genomsyrades av en protestantisk anda. Däremot frågade han sig inte hur eller varför denna anda uppstod i norra Europa. Det gör däremot Fredrik Lång.

Lång följer upp temat slaveri och frihet från sin förra bok Ansiktet i månen (2016), och visar hur Nordeuropa, som aldrig nåddes av de brutala motsättningar som präglade Romarrikets slavekonomi, genom historien bevarat mentala och kulturella uttryck för frihet och självtillräcklighet, och därför avvisade de tros- och förståelseformer som den katolska kyrkan några hundra år tidigare hade lyckats införa i norra och västra Europa.

Lång drar en linje tvärs genom Europa, mellan nord och syd. Det handlar för den föreställda framtidens del om i vilken utsträckning den är styrd av ett okänt öde eller innehåller en möjlighet till personlig frälsning.