ValborgsmÀssoafton 2008 drabbas den prisbelönta bloggaren och vimmelreportern Lotta Gray av svÄra magsmÀrtor. Hennes man, tvÄÄrige son och vÀnner gÄr till brasan medan hon ligger och vrider sig i sovrummet. PÄ natten ringer hon ambulansen. Hon Äker in ensam, fÄr diagnosen tjocktarmscancer och opereras omgÄende. PÄ hösten fÄr Lotta beskedet att cancern har spridit sig till levern. Sedan följer fyra Är av tung behandling. Hon fortsÀtter slÀpa sig till jobbet och vÀgrar vara sjukskriven om hon inte absolut mÄste. KÀnslan av ensamhet blir starkare liksom frustrationen att inte kunna ta hand om sonen Lennox. Lotta kommer allt lÀngre ifrÄn bÄde man och barn. PÄ sin blogg Vimmelmamman berÀttar hon om kampen, bÄde den privata och den mot sjukdomen. I Himlen kan vÀnta skriver Lotta Gray rakt och personligt inte bara om Ären med cancer, utan ocksÄ om kÀnslan av utanförskap och den stÀndiga viljan att vara till lags och passa in. Om Àktenskapet och drömhuset, det Lotta kallar luftslottet, den tunga skilsmÀssan och livet efter sjukdomen. Genom att dela sin livshistoria hoppas Lotta kunna stÀrka andra som gÄr igenom en svÄr sjukdom eller kris. Hon vill fÄ oss att vÄga strÀcka ut handen och se bakom den till synes lyckliga fasaden och att aldrig ge upp. Lottas motto Àr: You can. End of story.
