I tre av de mest omskakande skeendena i den svenska nutidshistorien - ubÄtskrÀnkningarna, Estoniakatastrofen och mordet pÄ Olof Palme - har sanningen om vad som skedde aldrig tillÄtits komma fram.
Sanningen har dolts bakom hemligstÀmplar och ofullstÀndiga utredningar, och ersatts med "offentliga sanningar". Undersökande kommissioner har hindrats frÄn att komma Ät central information, vilseletts och pÄverkats av aktörers - frÀmst militÀrens och specifikt den militÀra underrÀttelsetjÀnstens - egen dolda agenda. DÀr utredare har pÄpekat brister har dessa inte ÄtgÀrdats. Avgörande frÄgor har lÀmnats obesvarade.
Att vÀstliga ubÄtar krÀnkte vÄra vatten pÄ Ättiotalet i hemligt samförstÄnd med högre svenska officerare - med direkta konsekvenser för svensk utrikes- och sÀkerhetspolitik - har förtigits. Centrala motivbilder kring Palmemordet som pekar in i statsförvaltningen har aldrig utretts. Detsamma gÀller viktiga omstÀndigheter kring Estonias förlisning.
Detta Àr konkreta fakta. StÀllda bredvid varandra ger de upphov till ett problematiskt mönster. HÀr finns en gemensam komponent som heter militÀr underrÀttelsetjÀnst och svensk sÀkerhetspolitik. Vad som har uppfattats som nationens intresse har fÄtt stÄ i vÀgen för sanningen. BorgnÀs berÀttar om de tre skeendena och mönstret i hur sanningen blockerats. Han leder i bevis att den verklighetsbild som allmÀnheten bibringats Àr felaktig och reser frÄgor kring det berÀttigade i att medier och allmÀnhet vilseletts - i nationens intresse. BorgnÀs lyfter ocksÄ fram nÄgra av de centrala aktörerna och belyser deras roller och motiv.
Vilka krav kan allmÀnheten stÀlla pÄ att fÄ veta vad som verkligen hÀnde? Och vilken rÀtt har makthavarna att dölja eller inte söka sanningen - i nationens intresse?
