Ingrid Olssons första bok om Linnéa, Långt ifrån cool, hittade snabbt sina läsare. Nu kommer den fristående fortsättningen.
"Jullovet är slut och i morgon börjar skolan. Äntligen! Om jag bara kunde somna.
Jag har puffat till kudden säkert hundra gånger, läst och räknat får, men ingenting har funkat. Ingenting hjälper mot pirret.
Det är inte tanken på läxor och frökentjat som får det att kittla som läskbubblor ända ut i tårna. Det är ett ord på sex bokstäver: Vilmer."
Mycket har hänt i Linnéas liv sedan vi träffade henne sist. Hon har blivit bästis med Vanessa, som var supertaskig mot henne tidigare, och hon har lyckats övertala mamma och pappa att få börja använda linser. Hon är inte ensam och ledsen längre. Den nya Linnéa är cool och glad.
Linnéa och Vanessa längtar till att jullovet ska ta slut så att de får träffa den nya killen som ska börja i klassen: Vilmer. De är säkra på att Vilmer är jättesöt. Det hörs ju på namnet. V som i världens sötaste. Egentligen ville Vanessa att det skulle vara V som i vacker, men det tyckte Linnéa lät töntigt och då blev det som Linnéa tyckte. Det mesta blir som Linnéa vill nu för tiden. Men när det kommer till Vilmer är det inte mycket som blir som Linnéa önskar ...
Precis som i Långt ifrån cool handlar det här om vänskap och svek. Och om kärlek. För om man blir kär i samma person som sin bästis ställs ju allt på sin spets: Killen eller bästisen - vem ska man välja?
