Intresset för vÀrldshistoria Àr större Àn pÄ lÀnge - bÄde bland den lÀsande allmÀnheten och bland forskare. Globaliseringen har bidragit till att historiker kommit ut ur den fixering vid det nationella som kÀnnetecknat deras forskning Ànda sedan 1800-talet. Men med den nya globala arenan för forskning följer ocksÄ nya metodproblem. Det Àr hög tid att de vÀrldshistoriskt orienterade forskarna tar sig an de hÀr problemen och utvecklar metoder som gör att de kan arbeta med samma höga kvalitetskrav som annan historieforskning.
I Methods in World History adresseras utförligt en serie metodproblem, och författarna ger förslag pĂ„ hur dessa ska lösas. HĂ€r diskuteras bland annat vĂ„r tids unikt stora tillgĂ„ng till helt nya typer av kĂ€llmaterial, och hur det krĂ€vs en medvetenhet hos historiker om dessa kĂ€llors förtjĂ€nster och fĂ€llor. Ăven sprĂ„kliga och kulturella skillnader mĂ„ste analyseras systematiskt nĂ€r forskarna söker efter de Ă„terkommande dragen i den mĂ€nskliga historien. Dessutom mĂ„ste vĂ€rldshistorikerna stĂ€ndigt vara uppmĂ€rksamma pĂ„ de starka ideologiska intressen som har en tendens att snedvrida de vetenskapliga resultaten.
Detta och ett flertal andra metodproblem diskuteras i Methods in World History, dÀr det finns mycket att hÀmta bÄde för forskaren och för studenten, liksom för den historieintresserade lÀsaren som vill skÀrpa sitt kritiska förhÄllningssÀtt till vÀrldshistorisk forskning.