Vi förfasas ofta över det upptrappade våldet i Stockholm. Men det var inte bättre förr.

Under medeltiden var antalet mord och avrättade i Stockholm ohyggligt. Det var ungefär hundra gånger vanligare med dödligt våld jämfört med idag. Mord och dråp blev visserligen allt ovanligare under 1600- och 1700-talen, men samtidigt ökade antalet barnamördare och självmördare. Detta försökte man bromsa med dödsstraff – men det var lika effektivt som "att piska en staty".

I "Mord i Stockholm" följer Niklas Ericsson enskilda mord och dråp i Stockholms domböcker från medeltiden till 1700-talet. Han åskådliggör även mord- och straffutvecklingen i stort under denna period. Författaren tar oss med på en kuslig upptäcktsfärd genom en dynamisk tid då hela samhället förändrades radikalt.