Ett spel för galleriet; en saga blott ellerâŠ
Det var en gĂ„ng i en liten stad vid kusten, en stad full av historier. Jag, Marta Skase, Ă€rvde en av dem: Caatrinas förbannelse. Historien har början, mitt och slut. «Det finns fler Ă€n jag som har ett lik i garderoben» skriker Caatrina förtvivlat. Jag, Marta Skase, lyssnar och plockar upp bitarna; samlar dem till ett pussel. Jag har en vag början, i mitten fattas det bitar, slutet Ă€r oklart. Historien trycker pĂ„. Den ömmar som en varböld pĂ„ vĂ€g att spricka. Min mamma Caatrina hann aldrig berĂ€tta sin historia. Hon dog utan att jag hann stĂ€lla mina frĂ„gor om förbannelsen. SĂ„ vad hĂ€nde, har jag undrat? Hade hon mördat nĂ„gon? Blivit vittne till ett mord? I min fantasi har jag skapat version efter version. Hittat pĂ„, sorterat, redigerat och refuserat. Caatrinas förbannelse Ă€r bihistorien; smĂ„stadens förbannelse inramningen. Kommer nĂ„gon att mördas? Blir jag inblandad? Avslöjas mördaren? Förspel som villospĂ„r? Kom igen, Marta Skase. Fokusera! Optimera! Plötsligt smĂ€ller det i en dörr. Huset Ă€r en teater som strĂ€cker pĂ„ sig, vaknar lĂ„ngsamt till liv. Mer egendomligt Ă€n sĂ„ Ă€r det inte. Exakt NU!- görs det teater över hela vĂ€rlden. En teatervĂ„lnad som smĂ€ller i dörrar Ă€r gĂ„rdagens nyhet. Vem Ă€r vĂ„lnaden? HĂ„ller hans son en dödskalle i handen och formulerar sina tankar pĂ„ blankvers? Inte? Ăr det bara dramaturgen som drabbats av ett hjĂ€rnspöke? Jag Marta Skase rollsattes som mordmisstĂ€nkt medan handlingen pĂ„ scenen gick i stĂ„! Insatsen som dramaturg har pendlat mellan irritation och heligt förbannad. Ett mellanlĂ€ge kan, med lite god vilja, kallas humörsvĂ€ngning. Av vilken orsak byta bransch? Ta ett skutt frĂ„n journalist över att slentrianmĂ€ssigt ha utmanat den akademiska svĂ€ngen till illa omtyckt dramaturg pĂ„ Vasala Teater. Hissa ridĂ„n!
