Kjell Westö har blivit en av de mest älskade och lästa författarna i sin generation, både på finska och svenska. Hans förra roman Där vi en gång gått blev en enorm framgång och belönades med Finlandiapriset 2006. Årets roman Gå inte ensam ut i natten är en fristående sista del i en kvartett romaner om 1900-talets Helsingfors, ett av vår tids mest fullödiga porträtt av en europeisk storstad och dess människor. Romanen börjar i ett slitet men också romantiskt färgat sextiotal, där popmusiken är en möjlig språngbräda in i framtiden för tre av romanens huvudpersoner, Jouni, Ariel och Adriana. Men framgången förblir en dröm och huvudpersonerna driver ifrån varandra, Jouni in i politiken, Adriana in i ångest och oro och Ariel till Stockholm därifrån han försvinner spårlöst.
Långt senare, i början av åttiotalet, får en ung man vid namn Frank Loman reda på saker som tvingar honom att börja nysta i historien om de tre vännerna. Det förflutna är ett töcken, men medan åren går förstår Frank mer och mer både om de tidigare generationerna och sig själv.
Det blir en vindlande berättelse som går in i vår egen tid, en berättelse om flera generationer och deras drömmar och villkor. Det handlar om att vi vänjer oss vid det vi har, så att vi inte förstår hur saker och ting en gång varit. Det handlar om våra drömmar om något vackrare och vackrast av allt är friheten men också om vad vänskap och lojalitet egentligen är.
Extra information om ljudboken: Jessica Grabowsky gör ett gästspel i ljudboken som inläsare av Adrianas dagboksavsnitt. Författarens kommentar till ljudboken Gå inte ensam ut i nattenNär vi inledde produktionen av denna ljudbok vintern 2022 hade diskussionen om representation, ordval och konstens frihet gått het i Finland.
Boken utkom första gången år 2009 och utspelar sig i ett tidsspann från 1945 till 2009. I den ursprungliga boken förekommer n-ordet för svarta och bruna människor flera gånger, och där förekommer också nedsättande benämningar på homosexuella män. Efter noggrant övervägande beslöt vi oss för att hålla kvar orden eftersom de är kontextualiserade i förhållande till epoken och framför allt till personerna som uttalar dem. Jag, författaren, anser att all strävan efter att retuschera och därmed förtiga historien är farlig. Om vi inte längre får visa hur oreflekterat förfärliga attityderna en gång var, då kan vi inte till fullo förstå och uppskatta vägen vi vandrar mot mindre rasism och mindre homofobi, för att ta bara två exempel.
Jag är beredd att ta emot den eventuella kritiken för att Gå inte ensam ut i natten skildrar en förgången och öppet rasistisk och homofobisk tid ärligt och osminkat. Var jag står privat vet förhoppningsvis de som följt min författarbana tillräckligt noggrant.
Om de möjliga förbättringarna i människors villkor är tillräckligt uppenbara och stora accepterar jag vissa inskränkningar i den konstnärliga friheten för att uppnå sagda förbättringar - för det är INTE en gudagiven mänsklig rättighet att få säga vad som helst om det sårar andra människor i deras innersta. Men att försköna och förneka hur människans värld sett ut, och fortfarande ser ut på många håll, är inte den väg vi ska gå.
Balansgången fortsätter i hopp om en mer jämlik framtid som vågar se historien i vitögat.
Kjell Westö, Helsingfors mars 2022
