Ombord pÄ rymdskeppet Aniara flyr Ätta tusen mÀnniskor frÄn Jorden som radioaktiv strÄlning gjort obeboelig. PÄ sin fÀrd mot planeten Mars slÄs Aniara ur kurs och styr genom isande rymder mot den oÀndligt avlÀgsna stjÀrnbilden Lyran. I 103 sÄnger berÀttas om tjugofyra Är av mÀnskligt rymdliv, om arbete, nöjen, fromhet, Ängest och samvetskval, om hopplös lÀngtan till den gröna jorden och de kusliga framtidsperspektiven i en rymd utan slut. Liksom alla stora diktverk har Aniara genom Ären erbjudit en mÀngd tolkningsmöjligheter. SkÄdespelaren Ulf Palme var en legendarisk upplÀsare och hans mÀsterliga upplÀsning av detta stÀndigt aktuella rymdepos hör till de stora klassikerna.
Harry Martinson Àr en inte bara en av vÄra största författare, hans författarskap Àr ocksÄ ett av vÄra mest mÄngsidiga. Han hör hemma i den generation av arbetarförfattare som sÄ mÀktigt slog igenom pÄ 30-talet, han Àr en av vÄra frÀmsta och mest svenska lyriker (och som sÄdan har han betytt mycket för bÄde Aspenström och Tranströmer), med NÀsslorna blomma och VÀgen ut har han skrivit tvÄ av vÄra mest lÀsta sjÀlvbiografiska romaner och han anlade lÄngt före de flesta andra ett stort ekologiskt perspektiv pÄ tillvaron. Aniara Àr ett av Martinsons störst anlagda verk. Det Àr bÄde ett stort rymdepos och en berÀttelse om en sjÀlens inre resa - pÄ en gÄng en förtvivlans varning i kÀrnvapnens och de ekologiska hotens tid och det kanske fulltonigaste uttrycket för Martinsons livslÄnga projekt att visa oss mÀnniskans försök att se sig sjÀlv och sin roll i skapelsen. Aniara publicerades första gÄngen 1956 och fick ett storartat mottagande. 1959 blev Aniara opera i scenisk bearbetning av Erik Lindegren och med musik av Karl-Birger Blomdahl. Men ÀndÄ Àr det kanske först idag som Aniara fullt ut framstÄr som ett av vÄr tids konstnÀrligt och intellektuellt mest utmanande verk.