Greta Anker vĂ€xte upp pĂ„ det lilla fiskelĂ€get Baskemölla pĂ„ Ăsterlen, dĂ€r pappan var fiskare och skeppare. NĂ€r Greta var tolv Ă„r omkom hennes far i en olyckshĂ€ndelse och mamman, som var sömmerska, fick dra ett tungt lass med försörjningen av tre barn. SĂ„ smĂ„ningom flyttade Greta till en moster i Stockholm dĂ€r hon hjĂ€lpte till i hushĂ„llet samtidigt som hon utbildade sig till sjuksköterska. I Sophiahemmets park möter Greta en dag professorn och överlĂ€karen Erik Rosander, som Ă€r tjugosju Ă„r Ă€ldre. Han har hustru och tre vuxna döttrar, men lĂ€mnar sin familj och gifter sig med Greta. Och i ett slag förĂ€ndras Gretas tillvaro. Hennes hem blir en stor vĂ„ning pĂ„ StrandvĂ€gen med vackra möbler och dyrbar konst, hon följer Erik pĂ„ resor runt om i vĂ€rlden, hennes umgĂ€nge bestĂ„r av den tidens berömdheter. Efter Ă„tta Ă„r föder Greta en son, en liten pojke som Ă€r svĂ„rt skadad och som omedelbart lĂ€mnas bort. För Erik existerar barnet inte och det kan Greta aldrig förlĂ„ta honom. Nu Ă€r Greta Anker nittiotvĂ„ Ă„r och Ă€nka sedan mĂ„nga Ă„r. Hon Ă€r fortfarande vital, men fĂ„r hjĂ€lp av hemtjĂ€nsten med en del praktiska bestyr. SĂ€rskilt fĂ€ster hon sig vid Saskia, en ung kvinna med ett hĂ„rt, tragiskt liv bakom sig. Greta Ă€r mycket förmögen och Eriks numera vuxna barnbarn oroar sig för att vĂ€nskapen mellan Saskia och Greta ska bli för stark. Men den dagen Greta finner Eriks dagböcker och blir varse att hon levt med en dold och en synlig sida av mannen behöver hon mer Ă€n nĂ„gonsin Saskia, kvinnan med ett ansikte av eld.
Björn Ranelids Ansikte av eld Àr en brÀnnande roman om klassamhÀllet, om Älderdomens problem och möjligheter, om utslagna mÀnniskor som reser sig, en roman som slutligen stÀller frÄgan: vem eller vad avgör den enskilda mÀnniskans vÀrde?